måndag 14 oktober 2013

Bokuppgift v42


Ninas resa

Kapitel 40  

"Operation skördefest" torde vara ett av de mest cyniska namn som någonsin givits en massaker. men så kom den att kallas. Namnet myntades förstås av förövarna. 

Det var i månadsskiftet i oktober-november 1943, exakt ett halvår efter överflyttningen från Warszawas getto, som ett antal av de judiska arbetarna i arbetslägren runt Lublin plötsligt blev utkommenderade att gräva diken.

Samma order gick ut i Trawniki där Schultzfabriken var utlokaliserad, i Poniatowa där Többens var utlokaliserad och i Majdanek dit många av de övriga som återfanns i Warszawas getto tagits.

Arbetarna upplystes om att man behövde dikena för "splitterskydd" eller, enligt en annan uppgift, luftvärnsförsvar.

Rykten hade börjat surra i lägren.

"Nu inväntar vi de saker som komma skall", skriver Helene Chilf i slutet av oktober. "De kommande dagarna kommer att föra med sig något nytt."

Mellan klockan fem och sex på morgonen dök de upp. Det var den 3 november 1943, och de olika SS-förbanden hade snabbt förflyttats till Lublinområdet från så långväga platser som Auschwitz, Poznan och Königsberg. Det behövdes många män för att utföra dagens ohyggliga arbete.

I Majdanek var namnuppropet den morgonen ovanligt kort och de icke judiska fångarna blev därefter ombedda att gå tillbaka till sina baracker. I arbetslägret i Trawniki fanns i princip bara judiska fångar, så där krävdes ingen uppdelning.

Bilen med de stora högtalarna hade ställt upp i lägret. Musiken var öronbedövande, det lär ha varit marscher och en del valser av Johann Strauss.
Det makarbra musicerandet satte igång satte igång samtidigt som den första gruppen arbetare från Schultz leddes över arbetslägerområdet till gränsen mot utbildningslägret.
Där blev de ombedda att klä av sig nakna och lägga sina kläder på en hög med alla andra kläder. Sedan blev de tillsagda att springa.
Vid de stora dikena - för de var flera stycken - stod fyra,fem beväpnade män vid varje.

De nakna judarna beordrades gå ner i dikena och lägga sig. Sedan sköts de till döds.

Henrich Himmler hade givit order om att alla arbetsläger i Lublinområdet skulle likvideras samtidigt. Alla judiska arbetsläger vill säga. De icke judiska fångarna skulle få leva. Så det var viktigt för SS-ledningen att det skulle gå fort. Man skulle avrätta tusentals människor och hade bara en dag på sig.


Dikt: 
"Livets ord har murknat och rullat förbi
Trollsländans andedräkt blundar i dimman 

Jorden lyssnar och sväljer onda tankar
som stiger ner, ner." -
Bo Lövhalka 2013

Till denna uppgift har jag valt en väldigt kort dikt som heter livets ord. För mig handlar dikten om någon som har gett upp hoppet om livet efter att något väldigt hemskt har hänt. Jag tycker detta sammanfattar väldigt bra de man läser om i texten. 
Judarna visste mycket väl efter ett tag att dom kommer att dö när dom börjar gräva sina egna gravar, och ändå gör man detta för man förstår att man kommer dö i vilket fall som helst. 
Jag tycker detta är väldigt hemskt att oskyldiga människor ska dö för att andra människor tycker vissa saker och har mer makt.

-Markus

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar